Jag orkar inte med dina humörsvängningar. Jag gör verkligen inte det. Att du inte förstår att det inte är någon annan, jag har sagt det ett x antal gånger, och jag kommer inte säga det nått mer. Om du nu tror på det eller inte, driter jag fullständigt i. Jag vill inte stå och upprepa mig varje 20e minut och ha en sur kille på andra sidan luren. 

Och sen så vet jag ju inte ens om det är verkligen det du vill. Vad vill du egentligen? Är du seriös? Leker du bara med mig? 

Nu ska jag äta (igen ja) och vänta på att du ska ta och gerrä. 
Puss på er.